Första dygnet i Kyushu

Som en del redan vet så couchsurfar jag större delen av min tid här i Japan. Under de lite mer än 3 veckor jag är här bor jag på hotell knappt en vecka, tillsammans med min kompis Merima när hon kommer hit. Nu couchsurfar jag hos en kille som heter Shintaro, och hans (SUPERSNÄLLA) familj!

(som den duktiga student jag är, vet jag att dessa kanjis uttalas "Ono". Den första betyder liten, och den andra betyder fält.)

Jag anlände igår (onsdag kväll) ganska sent, runt 20.30. Jag anlände före planerad tid, men immigration tog mig drygt en timme. Shintaro och hans mamma var snälla och hämtade mig på flygplatsen vid Fukuoka, och därifrån tog det drygt en timme hem till dem. De bor i en stad utanför Fukuoka som heter Itoshima-shi.

Seriöst så himla gulligt!!!!! Deras dotter gifte sig förra månaden, så jag har t.o.m ett eget rum här med asnajs säng och skrivbord och allt. Överlycklig över att ha ett skrivbord när jag pluggar!

Idag torsdag jobbade Shintaro, men hans föräldrar tog sig glatt an uppgiften att köra runt mig! Värt att nämna att föräldrarna pratar väldigt lite engelska, så typ 80% av all vår kommunikation sker på japanska. Vilket är både svårt, roligt och lite utmattande. Men jag kämpar!
Först åkte vi till ett tempel och kollade runt. Fanns en fin trädgård och så.

Slog på en gong (kallar man det så?). Två gånger, första gången starkt, andra gången svagt. Som det ska vara!

Det var lite disigt, men berget i bakgrunden heter Rai-san.

Efter det tog de mig till en restaurang känd för sina sobanudlar. De var rätt najs! Men personligen vill jag ha lite mer smak än bara nudlar och soja, typ.

Japansk landsbygd! Itoshimas huvudindustrier är fiske och jordbruk, då det är nära både vatten och berg. Fick jag lära mig idag.

Efter det åkte vi upp för den s.k. "Sunset road", som går längs med Kyushus västkust. Det var sjukt fint!

Hur man är obekväm på bild - lektion 1:

Bilderna ovan är tagna med min "bra" kamera. De här är tagna med min mobilkamera. Man märker rätt stor skillnad i hur färgerna blir. Eftersom jag fortfarande inte orkat ladda ner nåt redigeringsprogram blir färgerna i min systemkamera rätt matta (vilket jag i vanliga fall skulle dra upp lite mer för att representera den faktiskt lite trevligare verkligheten, ingen bryr sig om detta).

Föräldrarna tycker för övrigt att jag är fantastiskt spännande! Har fått min bild tagen typ hundra gånger än så länge haha. Det är fint, för de blir bara mer och mer intresserade av Sverige också!

På eftermiddagen hade jag blivit rätt trött, så vi åkte hem och drack te och fikade lite. Spenderade större delen av dagen sen med att plugga japanska, äta middag, plugga igen, dricka te och prata. :) Mamma serverade mig väldigt god vegansk mat! Biffarna i mitten är gjorda av torkad (stenhård) tofu tydligen som man sedan typ river/mixar (inte helt säker på om jag förstod) och gör till biffar.

Till vänster: Shintaro och deras två hundar Diana och Teresa. Familjen tränar upp ledhundar, så dessa två är pensionerade ledhundar! Till höger: familjen slog sina kloka huvuden ihop för att försöka komma fram till mitt japanska kanjinamn.

Resultatet blev  真凛 (Marin). Första kanjit betyder typ genuin, reality, truth. Det andra betyder typ dignified, brave, awe-inspiring, commanding, full of spirit. Kunde också betyda cold såg jag nu, men det är väl inte helt inkorrekt det heller.